söndag 11 september 2011

Manhattan













För tio år sedan var jag hemma från jobbet i influensa - en ovanlig händelse bara det - och hade på tv:n. Rätt som det var avbröts programmet och det lades in overkliga bilder på Word Trade Center i New York. Ett plan hade kört in i ett av tornen och jag satte mig på soffbordet för att se bättre och trodde inte på vad jag såg. Jag satt kvar som förstenad och efter en dryg halvtimma av misstro och chock kom det ett plan till som rammade det andra tornet och jag brast i gråt. Jag kan fortfarande inte greppa tragedin som inträffade den elfte september 2001 och när vi gick utmed byggplatsen på Ground Zero förra året rann tårarna igen. Hundratals byggjobbare - varav många har varit med från dag ett i uppröjningen med kroniska skador på lungorna som följd av damm och asbests - i samma kvarter och en lågmäld stämning i all vacker grönska gjorde intrycket starkare. Nu sitter jag här igen framför tv:n och ser de overkliga bilderna och har en olustig känsla i magen över ondskan som kan drabba oss när som helst...


Jag tänker på alla helger som jag och Mia åkte in till Manhattan från Long Island till Eva (vi jobbade alla tre som au pair hos olika familjer) som bodde i samma kvarter som Twin Towers down town - i Dan Aykroyds gamla lägenhet med kamouflagemålade element - och vi utgick därifrån när vi utforskade stan. Ibland sov vi över och vaknade med utsikt över tornen utanför fönstren. Nu står de inte där längre.


Dagens bilder kommer från vår resa till New York förra våren. Jag förvånas regelbundet över att jag inte tar mig tid och åker dit oftare. New York är en fantastisk plats på jorden och ett måste att uppleva. Har du chansen så åk dit!


6 kommentarer:

Att vara någons fru sa...

Ja, jag tycker fortfarande att det är svårt att greppa. Denna enorma sorg.

Johanna Stålros sa...

Så sant New York är helt fantastiskt!!! Fortfarande så tragiskt det som skedde för tio år sedan.... Sorg i mitt hjärta♥

Carin sa...

En dag man aldrig glömmer... Jag var oxå hemma den dagen, ett av barnen var sjuka och råkade oxå få på TV:n och såg dessa overkliga bilder av ett rammat torn... Känslan var helt osannolik.... Och helt plötsligt kommer där ett plan till... Jag satt helt fastfrusen framför TV:n... Till saken hör att vid den tiden bodde min bror i USA, dock i Kalifornien men jag kastade mig på telefonen och ringde och väkte upp honom för det talades om riktade hot mot just broarna i Kalifornien... Golden Gate och Coronadobron i San Diego... //Carin

Maria sa...

Ja, visst är NY fantastiskt! Var där förra hösten och åker igen om cs 3 veckor. Vi besökte också Ground Zero, förstås. Det var en overklig känsla... Man blev minst sagt berörd.... alla foton på saknade människor och lappar som anhöriga skrivit... Usch, det var jobbigt, faktiskt...
Kram / Maria

Bokcaféet i byn sa...

Ofattbart fortfarande tycker jag. Fina New York bilder, skulle gärna resa dit!
Önskar dig en bra kommande vecka Lena!
Kram Anna

Remsan sa...

Ja, det är fortfarande helt ofattbart hur allt bara kunde vändas upp och ned. Terrorister visste vi knappt vad det var. Tänk vad denna dag skulle förändra så mycket.

LinkWithin

Related Posts Widget for Blogs by LinkWithin